gammal man löper så gott han kan
Man kan fråga sig vad faen jag lubbar för. Att börja med en idrott i 30-års åldern där kroppen är det avgörande instrumentet är egentligen helt koko. - Ja men marathon kan man ju bli bra på som gammal också. Nja, om man har en jättekarriär som medeldistansare bakom sig så kanske. Annars blir man bara en snabb motionär. Man jag ger inte upp riktigt, för jag har en rimlig chans att bli bra om 25 år!!!
Min tanke är att man kan bli snabbare på milen i minst 10 år till. Där efter kan jag köra på maran i kanske 10 år och pressa tröskelnivån rakt in i skogen. Då är jag 57 år gammal. Det är då jag slänger in mig själv som ett wildcard i ultrabranchen. Kuta 100 km som 60-åring kräver nog sitt offer på gym och en hel del service hos naprapater men fan vad grymt. Då har jag ju dessutom mina barn i eget boende, troligen över hela stan, som jag kan mellanlanda hos under mina 4 mila pass.
Låt oss leka med tanken: Jag kan med tålamod och engagemang krypa ner kring 32 min på milen inom 10 år. Då känns det rimligt att bränna maran på 2:25-2:30 med några års träning. Med lite tålamod kommer jag då att kunna bränna distanser runt 70-160 km i >4 min/km. Det borde kunna bli skapliga resultat bland oss 60-åringar, ey?
Naturligtvis får man smaka lite på alla distanserna hela tiden men nu vet ni hur fokus läggs de närmaste 25 åren. Jag började min ultrakarriär med att springa 16,5 km med NiklasN på ön i morse. Grymt väder!
/N'batha
Kommentarer
Postat av: Ingmarie
It´s never to late!
Postat av: NiklasN
Åh f-n, du var så seriös med ultraplanerna alltså...
Bra tur igår, den satt fortfarande kvar i benen i morse.
Postat av: Olle
That's the spirit!
Trackback
