Nu skäms jag...
1985 typ Var Glenn Hughes min husgud!
Black Sabbath hade just släppt Seventh Star med Glenn Hughes på sång.
Jag satt som i trans och lärde mig sångtexterna utantill.
När Phenomena II släpptes med b la Glenn Hughes på sång så sprang
jag givetvis och köpte den.
Idag skäms jag lite över att jag satt och lyssnade på sånt här:
Men jag känner att det är dags att testa ett nytt grepp så jag står rakryggat och
bekänner att jag lyssnade på detta.
(Gud vad skönt att få det av sitt hjärta)
/Da fish
Det håller inte i längden att skämmas över sin musiksmak eftersom den ändras i stort sett hela tiden.
åh, du är förlåten.
Jag tror jag älskar dig ändå.
(för hjärtsvaga läsare kan jag berätta att denna kommentar innehåller spår av ironi och svart humor)
Steffe:
Neeeeeeeeeej jag gillar inte varåt detta barkar!
DD:
Ha, ha, ha! *Tjuter av skratt*
För det första, vem fan lyssnade på Black Sabbath med Glenn Hughes? Allting utan Ozzy var ju bara skräp!
Sedan en kommentar till Steffe så vill jag inte hålla med. Jag har samma musiksmak som jag hade när jag gick i sjuan. Sen att jag har börjat lyssna på massa andra band och på flera genre helt klart men det är samma grund med samma band. Band man en gång har gillat kommer man gilla för livet.
Jag satte på Asta Kask - Med Is I Magen förra veckan, den fick jag på min födelsedag när jag fyllde 13. Den är fortfarande snorbra!
Dunceor:
Du har så rätt, men totalt fel! Ja jag lyssnade på "British Steel" häromdagen och den är fortfarande sjukt bra, samma sak med "number of the beast" och samma sak med "Master of puppets"... Jag tror att det snarare handlar om VILKA skivor man lyssnade på?
Dessutom är OZZY knappast den mest begåvade sångaren. Jag håller med om att det är begåvat att göra 10 skivor och endast sjunga en enda ton, men jag tycker till och med att Ian Gillan var bättre i Sabbath än Ozzy... *Håller ned huvudet och väntar på giljotinen*
Fisken: Hehe jo jag kan hålla med om att det beror lite på när man blev “intresserad” av musik. Det finns en del människor som bara lyssnar på det senaste hela tiden och dem misstänker jag inte kommer ha samma musiksmak hela tiden. Brittish Steel och Master Of Puppers är helt klart skivor som kommer hålla sig i många år till även om när jag såg Judas förra året på Roskilde så var det bara pinsamt =)
Ozzy ÄR Black Sabbath. Det handlar inte bara om hans röst. Det handlar om hela utstrålningen, känslan och hela imagen. Efter Ozzy blev de bara trötta och tråkiga. Jag tyckte dock inte de blev något vidare när sen Ozzy kom tillbaka. Kommer ihåg jag såg dem på Hultsfred 1998 (eller var det 1999?) och de var bara trötta. Men tro mig, den diskussionen har avhandlats många många ggr över öl i mitt kompisgäng och jag tror faktiskt jag är den ende som har den åsikten. De flesta andra håller med dig och lyssnar mycket på det andra också.
Ozzy är för lite pudel, falsett och läderkeps. Village people är mera Fisken.
Jag skäms också för att du satt och lyssnade på det där!
Kallar du det där skam? Då skulle du sett vad som fanns i min samling. Ojoj, inte ens hypnosterapi skulle räcka till för att locka fram de allra djupast förträngda minnena. Så plågsamma är de. ;-)
