Kattrace.

På grund av barn, hus och arbete så har jag verkligen försakat min stackars mc. Förra året
tror jag att jag åkte 60 mil totalt. Det gjorde jag idag också...

MC-åka delux
Jag är en rätt oblyg person som är rätt rak mot min omgivning. Gillar att vara i centrum och
är van att synas och höras. Jag backar inte på en utmaning...idag mötte jag motstånd.
Tanken var precis som jag berättat tidigare att ta mig till Östergötland och leta rätt på
Huskatt som pikat och retats hela sommaren om att ta med henne på en åktur.
Sagt och gjort. Vi kom överens om att träffas på centralstationen i en ort inte så långt
ifrån där hon bor. Jag frågade henne hur tusan jag skulle hitta henne där och hon svarade:
-Jag är den blonda snygga tjejen som åker bilen som typ nästan är fel men ändå inte...
WTF? Va? Jag frågade vad hon menade och då sa hon bara:
-Äh...kolla bara efter den snyggaste tjejen där. Det är jag!

Allvarligt? Det är fan det drygaste, kaxigaste jäkla kommentar jag hört!

...

I Like it!


10 minuter innan avtalad tid så rullade jag in i orten vägledd av vägskyltar mot centralen.
Helt plötsligt ser jag järnvägsspåret följt av ett plank, ett förråd stor som en friggebod och
en skylt med ortsnamnet på ditsatt på två järnrör...NU är jag snart DÄR tänkte jag spänt.
1 minut senare var jag på väg ur stan igen och då insåg jag att friggeboden och planket
var själva stationen...
En u-sväng senare så stod jag på parkeringen och väntade på katten. Jag visste att hon
kunde vara lite sliten eftersom hon varit på bonna-bash igår.
Jävligt spännande att träffa en man bara mött genom bloggen tänkte jag medans jag stod
i solen och väntade. (Jag har bara träffat NIX förr och han var jävligt trevlig och så har jag
såklart träffat N'Batha och han...ehhh...) vart var vi?
JO...
En bil rullar in med en regskylt som förklarar Kattens svammel.
Det är såklart HELT TOMT på stationen och hon är således självfallet den snyggaste tjejen
där oavsett.
Ut kommer en snygg, vältränad tjej som inte visar några tecken på varken bakfylla eller
nervositet och med en säker blick synar mig uppifrån och ned och sedan säger hon
lite avvaktande:
-Hej Fisken.
Hon rotar runt lite i bilen efter grejer att ha på sig och varje rörelse avslöjar att det bor en del
självkontroll och självsäkerhet i den här tjejen. Hon är van att synas och höras och gillar att
stå i centrum och få som hon vill....
SHIT. Det här blir en intressant dag...


Efter lite kallprat bestämmer vi oss för att åka en ganska rejäl sväng. Jag lovar henne
att ta det lite lugnt eftersom hon inte känner mig och TRO MIG...man vill inte ha en
tjej som får panik på ens mc.
Löftet hon fått av mig var att jag skulle ta henne på en tur så att hon fick skrika lite i
hjälmen. Men jag hade ingen lust att stå på rejält före jag visste hur hon satt på hojen
och jag var säker på att hon inte fick panik.
Nästan direkt fattade jag att denna tjej hade koll på både sina känslor och sin kropp och
det märktes VÄL att hon åkt en hel del förr.

Vi åker på en smal väg som är lite kuperad med en otroligt vacker sjö på höger sida.
Tempot ligger runt 80-90km/h och plötsligt ser jag 5-6 kurvor bort att det är en ganska
brant kurvkombination med en krön. Jag petar ned en växel när vi passerar kurvan innan
kombinationen och går med rätt hög fart in kurvan och sedan tvingar jag ned hojen i ett
rejält nedlägg. När hojen är i nästan liggande läge så slår jag på full gas vilket gör att
hojen reser sig upp med kraft samtidigt som jag känner ett kraftfullt armtag runt min kropp.
Bråkdelen av en sekund senare så åker vi över krönet och framhjulet lättar nästan i
samma ögonblick som vi passerar krönet. Jag har fortfarande gasen i botten och kastar
över hojen åt andra hållet och då kommer det... Jag visste att det kunde komma men
jag var ändå förvånad!
Ett gallskrik.
Inte dödsångest, men ungefär som när man åker bergodalbana.
När jag hörde det så skrattade jag så att ögonen tårades.
FAN VAD SKÖNT! Mission completed!

Vi hann också med att fika bort en halvtimme idag. (Tack för kaffet katten!).
Snackade lite skit och mätte varandra lite avvaktande och nyfiket.
4 timmar senare så skiljdes våra vägar.
Fisk och katt är tydligen rätt lika. Det borde ha blivit en crasch men fan...det var en av de
roligaste dagarna på länge!
I morgon kommer jag att ha ont i nacken och axlarna av åkningen och i magen av alla
skratt.

Tack för det Huskatt!

/Da fish

Kommentarer
Postat av: Barbro Binda

...och i ÖRONEN av skriket. Låter som en helt perfekt Fiskdag, nåt du verkligen behövde. Jag har själv, helt nyligen, träffat en bloggvän i verkliga livet och det var också helt suveränt! Men det är DIG jag älskar lika mycket idag, söndag! :-)

2009-08-23 @ 23:42:06
URL: http://barbrobinda.blogspot.com
Postat av: Huskatt

Rodnar lite här...jag och min stöddiga käft.

Det var skitkul och så snällt av dig att bjuda på lite gallvrål :)och barnslig som man är så..EN GÅNG TILL !

2009-08-24 @ 07:25:20
URL: http://huskatt.blogspot.com/
Postat av: mångmamma

Jaaaaa! Lattjo! :)

2009-08-24 @ 10:20:31
URL: http://hemsktmycketbarn.blogspot.com
Postat av: Fisken

BB-Babe:

Ja det var så skönt att äntligen komma iväg!

Huskatt:

Ha, ha, ha! Vi får väl se om vi kan ta en sväng till innan snön kommer...

Mångmamma:

Japp! Det var faktiskt hur kul som helst!

2009-08-24 @ 19:11:18
URL: http://dumbas.blogg.se/
Postat av: Kanadicken

Visst är det häftigt. Med såna möten alltså. Sen att jag aldrig skulle köra eller åka hoj. Too easy to die... lol


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0