till Fisken

Jag tänkte på dig, bara dig.



http://www.beards.org/

/N'batha

 

Secret service

Oj oj oj oj oj! Vad glad jag blir!



Jag tillhör den lilla skara människor som INTE skäms över att jag gillar Secret service, och har så sedan jag var barn (mamma har greatest hits på vinyl och den gick varm!). Nu när jag slösurfade lite på youtube hittade jag en video till 'Oh Susie' och blev så djäkla glad när jag såg den.

Alla ser precis ut som när jag var liten! Alla tjejer som var hemsamariter (ett 80-talspåfund där folk såg efter en när man var sjuk, för att hålla arbetslösheten nere) som jag förälskade mig i, de läskiga killarna på gården, fritidsledarna! De såg ut såhär. Lite roligt att få se gatumiljöerna i Stockholm på 80-talet också, jag bodde ju i Eskilstuna.

Spotify har Secret Service Greatest hits


/N'batha

Ps. Ten o'clock postman rules!


är din son gay?

Ett ofelbart test!



Dumbas basas av två engagerade fäder till 5 söner, tills motsatsen bevisas med dna. För er andra kan vi nu tipsa lite om hur man engagerar sig i sina söner.

Något som är oerhört viktigt är att fokusera ditt engagemang på rätt saker. En viktig start är att veta om din son är gay eller inte. Ska man köpa crosshoj eller sjömanskostym? Snusnäsduk eller plymer? Därför kommer nu ett tips om hur man tar reda på om ens son är gay eller inte.

Ta fram bakpulver, vinäger och lera. Bygg nu en vulkan av leran och bland i den vinäger och bakpulver. Nu kommer bakpulvret och vinägern att reagera och likna ett vulkanutbrott. Om din son under denna tid istället spelar köttflöjt på en "vän" är han troligen gay.

Så, nästa lektion kommer vi att fokusera på att din son är gay och hur du fokuserar dina insatser rätt.

/N'batha


Till sist faller även de starka

Jag har böjt mig och gått med i en tävling.

För att jag gillar tanken på att få en originalakvarell.
Men MEST för att jag får bestämma färgen på den!

Ni hittar tävlingen hos sympatiska Diana.

/Da fish

Born the 4:th of july...

N'Batha fyller år då. Trots att han är satt i exil i Skånes ogästvänliga famn så tror jag
att han skulle uppskatta om ni skickade ett grattis!

Vem är då födelsedags barnet?

Jag tycker att detta inlägg N'Batha la ut den 29/2 (!!!) 2008 berättar otroligt mycket om
honom. Jag tycker dock inte att det är MIN sak att tala om HUR utan det får ni
faktiskt fråga honom om själv! LITE privatliv förtjänar han allt...

OK Någon kan ha missat detta. (av N'Batha feb-08)

Annars är han en rätt normal kille på väg mot de 40...


Bland hans hobby ingår t ex att hålla pappersrullehållare mot pannan och fantisera
om att han är ett mytiskt djur.
Vi brukar skratta och säga "-Men du är ju inte en enhorning!" Då brukar han titta
jättekonstigt på oss...

Han lyckades faktiskt mönstra in i lumpen genom att använda termer som duglig,
puts & studs, och en rak rygg är bästa sängen...
Den gjorde han i Östergötland där tanken var att han skulle tvätta magen på piloter
om inte jag missuppfattat något?
Problemet är bara att han blev kallad "en kanonkille" av en kapten och sen den dagen
var han liksom inte kontaktbar?


Men det är  självfallet en passionerad löpare och modeikon som ni främst
känner honom som.
Men han är även en mogen man med arkitektur som drömyrke, en balanserad
familjefar och en god och duglig kamrat.



Grattis i förskott mannen!!!

/Da fish

skåne - en annan sida

Som stormen river öppet hav så bloggar vi här i natt. Ni förstår säkert att havet river i öronen medan jag skriver detta inlägg.



Efter att ha berättat för Fisken att jag skulle blogga mycket mindre och fara till sommarstället i skåne ett par, sju veckor frågade han: varför? Först svarade jag att han var stor nog att blogga själv nu och att jag inte helt säkert skulle ha uppkoppling. Det finns ju varken wc eller dusch, än mindre bredband.

Härom dagen insåg jag att det han frågade var egentligen: Varför skåne? Det ska jag berätta lite om med några bilder:



Det är ett ganska litet hus med stor tomt och ligger på en höjd som ger en fin översikt över omgivningarna. Ett tegelhus från 50-talet med dess fördelar och brister. Man kan tycka att det är tufft utan wc och dusch men vi tycker att det är några av kvalitéerna med stället. Det är 'något annat' än den vanliga lunken och som ger roliga ritualer.



Utsikten är inte helt fy skam den heller. Bästa vyn är från dasset, det här är från uteplatsen vid huset.



Tomten går ner till havet och slutar vid de klippor som vi brukar tvätta oss vid (nöjesbadar gör vi vid någon av stränderna runt om). Inte så tokigt badkar va?



Det finns många stränder i omgivningarna med olika kvalitéer. Det här, lite kyliga, dagen åkte vi till en med mycket finkornig sand. Den ligger lite längre bort men har fina dyner att få lä bakom. Kylan gick över till galen värme efter en timme. Den närmaste stranden (75 m?) har grövre sand (följer inte med in i huset på samma sätt) men är så gott som folktom. Utmärkt strand för strandintervaller (barfota 400 meter).



Från oss kan man gå en strandpromenad bort till Stenshuvuds nationalpark. Väl där fikar man på kafé Annorlunda och köper äppelmust och Mellbykavring på vägen hem.

Faktum är att maten är en lika stor del av vistelsen här. Det finns små mejerier med egen osttillverkning, färsk torsk i hamnen, must, cider, calvados och oändligt mycket gott hembakat bröd.

Mest lallar jag runt, barfota som en slags exil-Ernst och lirar fotboll, gungar och badar med grabbarna. Tro mig, under dessa sju veckor kommer ingen nöd att gå på mig.

Hoppas ni får en minst lika härlig sommar! // N'batha M'bwele
 

n'bath-ahead

Beeing N'batha M'bwele.



Minnen:
Mina A-Head carbon fiber drumsticks. Då Fisken uttrycker sin varma kärlek till sin skruvdragare ska jag erkänna min dolda kärlek till mina kolfiberstockar från 90-talet. Modellen tillverkas inte längre.

De lanserades som oförstörbara med en okrossbar kärna och ett skal som gick att byta ut i all oändlighet. Tack! tänkte jag då jag förbrukade stockar en masse. Livstidsgaranti, för klarade mannen i butiken. Det tog ca 3 veckor innan jag dök upp i butiken igen med en trumstock som var böjd.

- Har du bänt upp något med stocken? Undrade butiksägaren. Men jag hade bara spelat. Jag fick ett par nya och lirade på som vanligt. 5 veckor senare var jag där igen.

- Nu får du inga fler. Man KAN inte ha sönder dem, hävdade butiksägaren.

Till saken hör att mixerkillarna brukade strunta i att micka upp trummorna för att cymbaler, baskagge och virvel hördes ändå. Jag spelade dock mycket med pukorna som delar i takten, inte bara som fills så jag fick tidigt lära mig att sopa på ordentligt med handled och arm. Senare visade det sig när jag, av en händelse, fick mitt virvelslag uppmätt i styrka att jag slog hårdare än Vinnie Paul i Pantera som slog hårdast i världen bland proffsen.

Vid det laget började jag själv ordna med mickar till pukorna och tjatade som fan på mixerkillarna att dra på dem lite (annars skulle jag dränka allt annat med cymbaler och då var ju all tid han lagt ner på förstärkarmixen i onödan). Jag slog med andra ord lite lösare och fick behålla det sista paret än till dessa dagar.

Jag spelar inte trummor längre, tyvärr, men jag sätter mig ibland när jag är själv och drar loss lite parradiddlar på vardagsrumsbordet och blir varm i bröstet.
Med mina A-Head carbon fiber drumsticks.

/N'batha


fåniga fakta

Ett tema på gång?



Jag är rätt händig med instrument. Jag har spelat i olika bandkonstilationer från 14 års ålder och matat mig igenom gitarr, bas, trummor och fuskat med keyboard. Såg och mungiga kör jag gärna på fest. Något enstaka skivkontrakt på en singel blev det bara men jag klagar inte. Det är framför allt själva repandet och låtskivandet som tilltalade mig. Den digitala revolutionen inom inspelningstekniken gjorde dessutom att jag tidigt kunde skaffa mig en hemmastudio med relativt avancerade redigeringsmöjligheter. Sista bandet skrev jag dessutom all musik till alla instrumenten, vilket gav stor frihet till kreativiteten.



Jag är batteristen. Fisken står troligen i publiken, han har ständigt varit en trogen supporter till mina projekt.

Något jag dock suger rejält på är lyriken. Jag är antagligen bara snäppet bättre än Eddie Medusa i fantasi och Robinson Robban på att uttrycka mig i låttexter. Jag hittade ett block förra veckan där jag skissat ner lite idéer till låttexter någon gång under 90-talet. Fy faan vilket dravvel! Det gick direkt till soptunnan. Temat i texterna kände jag igen dock, lite självbiografiskt sådär. Efter lite youtubande hittade jag rätt. Tur att det aldrig blev någon låt av texterna.

/N'batha


da eighties

Fisken och N'bathas prime time.




Det är svårt att tro men vi gemytliga gossar är födda på 70-talet. Detta innebär att vi inte bara upplevde 80-talet, vi var en del av det. Det finns lite detaljer som man kanske kan le åt idag.

  • Vi på fullt allvar trodde att George Michael var hetero
  • Vi köade utanför telefonautomater varje gång vi ville ringa hem
  • Hockeyfrillan fanns på var mans huvud — gärna i kombination med en synttofs
  • Seglarskon betraktades som "klassisk" och "tidlös"
  • En krusig permanent ansågs vara en trendig frisyr — både på tjejer och killar
  • Dirty Dancing-stjärnan Patrick Swayze betraktades som supersexig
  • Ett Lycra-plagg vid namn "Body" (som knäpptes i skrevet med en konstruktion som var fullkomligt ohanterlig, särskilt i kombination med alkohol) hade en naturlig plats i våra garderober
  • Axelvaddar, ju större desto bättre, gav oss en naturlig siluett
  • Mascaran inte skulle vara svart utan ha samma färg som ögonen — blå, grön eller brun
  • En bit kassler med ananasskiva betraktades som exotisk och att alla maträtter som innehöll ananas hette någonting med Hawaii
  • Den lyxigaste förrätten var räkcocktail och den flottaste efterrätten glace au four
  • Vi fick inte hoppa på golvet när vi lyssnade på musik — då blev det hack i skivan
  • Det fanns en särskild möbel att förvara skivspelaren på, den kallades stereobänken
  • Vi gick med i bokklubbar, skivklubbar och samlade på receptkort som vi förvarade i speciella boxar.
  • Det gick rykten om att Michael och Janet Jackson var samma person.
  • Det vita mirakelmedlet TippEx var det enda sättet att åtgärda stavfel
  • Vi trodde att vi skulle få HIV vid blotta anblicken av Jacob Dahlin och Sighsten Herrgård
  • Tights och storskjorta var en naturlig kombination
  • Våra finaste tavlor förställde kyssande par i solnedgång, gråtande clowner och galopperande enhörningar
  • Vi gick och tränade med stringtrosor utanpå gympadräkten
  • "Jag skriver en check" var en vanlig replik i shoppingsammanhang
  • Snabbmat var detsamma som "en grillad med mos"
Så himla farligt var det dock inte. Flickorna hade inte "Drakfrisyrer", collagetröjan instoppad i skipantsen, hängslen som höll upp skipantsen, benvärmare, pumps, 12 cm brett plastskärp, platsörhängen med klips eller mer än 50 tunna metallringar på armarna. Eller hur?

 

jag vet...

...vad fisken gjorde i påskas!



/N'batha



master, where's the dream that i've been after?

Promised only lies?


Vill du bli Master of Internet?

/N'batha


hellride

Det hävdas att jag är bitter, men det är jag inte. Att det finns dokumentation med mig som 3-åring med mascara och skriker om socialism betyder ingenting.



Jag har ett problem som ni säkert kan hjälpa mig med. Enligt Livets Ord är det ett straff från Gud att vara handikappad. Enligt svensk lag måste nya byggnader och ombyggnader vara handikappsanpassade. Livets Ord bygger ständigt nytt och om. Frågan är hur Livets Ord tar sig ur det här?

Hävdar de att de p g a religiösa skäl inte behöver handikappsanpassa? Går det?

Handikappsanpassar de för att passa in i samhället och hoppas att Gud ska acceptera deras situation? Vad får man för straff av gud då? Att bli handikappad?

Handikappsanpassar de för att passa in i samhället och anser att de kan förbise guds uppebara vilja att straffa de handikappade? Är inte det högmod? En av dödssynderna.

Hjälp mig här. // N'batha



återvinning

Återbruka, återvinn, återställ, säger Byggare Bob.



Disney recyklade tidigt. Lustigt nog har jag redan reagerat på detta tidigare men blivit tystad av björnar och rådjur i mörka kostymer. Nu kommer dock sanningen äntligen fram!!!

/N'batha


fisken smyger i vassen

Gammelgäddan!



Ni har sett bilderna på Fiskens ölglas. Det brukar inte bli så sofistikerat efter några dagar. Sanningen om hur det går till finns dokumenterad bl a från en fiskeresa jag skrivit om tidigare. Se det här!

/N'batha

 

Recensenter

Ibland sitter jag och skrattar åt recensioner för att de är så sjukt högtravande!
Vad sägs om denna av Amanda Lundkvist:
"Det är svårt att se någon lyster i det dunkla ljudlandskap som målas upp framför mina
ögon, och jag får samma hallucinatoriska känsla som i sista kvarten av knarkfilmen
Requiem for a dream."

Hela recensionen går i det tecknet...och hon GILLAR bandet?
4 av 5 möjliga blir betyget!
Vad hon recenserar?
Fever Rays självbetitlade debutskiva.


Inte riktigt MIN musiksmak, men eftersom en av N'Bathas favoritsångerskor är inblandad
så får den vara med.

/Da Fish

Läs även andra bloggares åsikter om ,

Perversonality

Ensam hemma en fredagkväll?
En flaska rödvin öppnad?
En ljusblå skidoverall halvt på?
En bubblande soppa av aggressivitet och ångest i magen?

Låt mig få föreslå en bakgrundsmusik:


Been there, done that.
/N'batha
 

Sällan hostar hackspetten

Men jag desto mer.

Jag river väggar. Jag går loss med slägga mot tegelväggar och bär ut det skräp jag orsakat. Byggdammet letar sig in överallt, inkulsive lungorna. Jag slänger en tanke till de kinesiska barnen som fick sätta sina lungor på spel för att Wingårdhs skulle få ner priset på sin svarta granitfasad mot bangården på Clarion hotell vid norra bantorget i Stockholm. För min del tar det max en vecka att bli av med hostan, för dem en evighet.



Jag gör ett lappkast

Jag ångrar mig: D E T  Ä R  S Y N D  O M  M I G ! ! !

Jag hostar, har över 39 graders feber och jag är ensam hemma med tre sjuka barn.

Det är nu tillåtet att skicka önskningar om bättre hälsa. Slussarna är öppna!




Jag tjänar icke

Jag är en främling i detta land  
men detta land är ingen främling i mig!  
Jag är inte hemma i detta land  
men detta land beter sig som hemma i mig!  
 
Jag har av ett blod som aldrig kan spädas  
i mina ådror ett dricksglas fullt!  
Och alltid skall juden, lappen, konstnären i mig  
söka sin blodfrändskap: forska i skriften  
göra en omväg kring seiten i ödemarken  
i ordlös vördnad för någonting bortglömt  
jojka mot vinden: Vilde! Neger! -  
stångas och klaga mot stenen: Jude! Neger! -  
utanför lagen och under lagen:  
fången i deras, de vitas, och ändå  
- lovad vare min lag! - i min!  
 
Så har jag blivit en främling i detta landet  
men detta landet har gjort sig bekvämt i mig!  
Jag kan inte leva i detta landet  
men detta landet lever som gift i mig!  
 
En gång, i de korta, milda  
de fattiga stundernas vilda Sverige  
där var mitt land! Det var överallt!  
Här, i de långa, välfödda stundernas  
trånga ombonade Sverige  
där allting är stängt för drag... är det mig kallt.  
 
Gunnar Ekelöf

Provocerad av Word

Här sitter jag i god ro och skriver grunden på ett PM. Då kommer Word in och är taskig:

- Jag ser att du försöker skriva ett brev. Vill du ha hjälp?

1. Jag försöker inte. Jag gör, ta mig faan. Det är inte bara dina premisser som styr hur ett PM eller brev ska se ut!
2. Näe, jag KAN SJÄLV!

Fan. Jag har kommit in i trotsåldern. Trots åldern.

 

Tidigare inlägg
RSS 2.0