Dumbas

Jag hade lyckats dra på mig en skada i höger vad innan LL och gjorde allt jag kunde för att lösa den konstanta hårda knut som fanns där min vad förrut satt. Dagen innan LL kändes den helt ok. En liten knuta ssatt där men det skulle väl inte vara något problem. I västa fall fick jag ge upp silvermedaljen detta år och köra på den nästa.

Anders S och jag laddade lite på ön hos mina svärföräldrar, vi joggade till Kolsta och vaden kändes kanske lite stel men inte så farligt. Vi värmde lite till, surrade lite med Jonas Ljung, jag fick låna en klocka som jag inte fick igång, och drog iväg när kanonen smällde. 300 meter senare skrek min vad till att jag skulle sluta springa. Det sket jag i.

4:20 tempot var lite svårt att hålla i trängseln men jag gjorde några sidolöpningar och höll tempot rätt ok. Vad värkte men det fungerade. Kom ikapp Anders och slog följe med honom fram till kyrkviken där vaden började göra rejält ont.

Jag sa till min familj som stod vid viken att det inte skulle gå att ta silvermedaljen men jag hoppade ändå att cirkulationen i vaden skulle ordna biffen. Nu kom tempot in i kroppen. Jag fick ett jäkla slyt på löpningen. Vid 10 km kunde jag springa om en hel hög med studenterna-löpare, solvikingar, o dyl. Kom ikapp Anders igen och tog mig förbi. Vaden plågade men fungerade. Jag trodde nog att jag låg kring 4:00-4:10 tempo.

Vid Fågelöudde, dvs 15 km, tittade jag på klockan och såg att den var 13:33. Dvs 3 min under den tiden jag borde ha haft för att kunna ta silvret. Nu hände dock något. Mina underben försvann. Plötsligt dog allt flyt vid utförslöpningen. Jag kunde trycka ifrån uppför men inte nedför och på rakorna fanns inte löpsteget kvar, det var bara ett stapplande.

Det gick så till Grönsta gärde med 10 km kvar. Där träffade jag familjen igen och fick veta att jag låg 3 minuter efter silvertiden. Tappade 6 minuter på 5 km. Jag drog ändå iväg. Det kanske jag inte borde ha gjort för nu kom helvetet.

Nu skrek min vad högt. Parallellt började vänster vad strula, den hade ju fått kompensera för högerns bortfall. Bitvis tappade jag orienteringen pga smärtan men kunde alltid haka på en rygg. Nu sprang folk om mig hela tiden. Jag tog in vid varje sjukstuga på vägen och fick lite hjälp men blandat resultat. Borta vid abborren började jag få problem med vänster ljumske och jag sprang inte längre, jag linkade så fort jag kunde. Men inte faan bryter man med fem kilometrar kvar!

Sista tre kilometrarna upplevde jag en sådan smärta jag aldrig upplev förrut. Jag har minnesluckor från den här sträckan och minns bara att jag sa till Anders, som jag mötte före abborren, lycka till. Nu får jag hjälp av den mest inkompetenta sjukgymnasten i sveriges historia. Jag har ont i vaden och hon börjar stretcha mitt arsle. Jag påpekar hur jag vill att hon ska göra, då börjar hon diskutera med mig om lösningar på olika benproblem. Jag sa inget utan kastade mig upp och började linka igen.

Jag funderade på om jag över huvudtaget kunde ta mig i mål hela sista milen och var rädd att jag skulle kräkas på upploppet av smärta. Men jag kräktes inte. Och jag kom i mål.

2:31:00 är min officiella tid. Det är 1 minut och 48 sekunder sämre än förra året. Jag ser dock att jag tog mig runt som en seger. Jag har också en helt ny syn på min smärttröskel.

Det absurda är att jag längtar efter att få sticka ut och springa.

 

 

Andra bloggar om: Lidingöloppet

Schweiziskt kontor med sin storhetstid under 90-talet. Råa, enkla och stilsäkra som få. Så säkra att de inte har en hemsida ens. Se denna villa, scannad från en fin och aldeles för dyr bok om dem.










Andra bloggar om: morger och degelo, arkitektur, schweiz

Imorgon gäller det! 30 km i terräng på Lidingö. Menatal förberedelser idag samt hämta ut nummerlappen. Viktigt att käka och dricka mycket och sova gott. Imorgon gäller lite stretch, uppmjukning. Uppvärmning för att sedan explodera sig igenom 30 km löparglädje på 2 timmar och 14 minuter. Jag börjar redan få högre puls.



Bild från Lidingöloppets hemsida.



Andra bloggar om: Lidingöloppet, löpning

Andra bloggar om: ironi, arkeologi, frisörer

Vad beyder det här?

- Om det brinner OVANFÖR hissen så spring uppför trappan och rädda EN dvärg, inte två. Rökning förbjudet under tiden?
- Rökning sker i målsmans sällskap och endast för den förstfödde?
- Ta inte hissen om du ska tända eld på din vän, ta trappan då och använd inte ciggaretten som tändning. Endast för dig med fler än en vän?




Andra bloggar om: Brand, räddning, skyltar

Hittade en spännande rysk konstnärinnas dockmakarsite. Hon heter Marina Bychkova och finns här. Hennes dockor har en anatomisk korrekthet som gör deras gullighet (som dockor generellt bekläds med) mindre gullig. De blir mer små bräckliga människoskal som gör mig både obeghagligt berörd och fashinerad. Detaljnivån på deras kläder, fingrar och hår ökar känslan ännu mer.



Små spröda människoskal. Kolla tårna!



Marina har tydligen också mardrömmar.



Kolla detaljerna! Varje docka tar upp till tre månader att göra.



Maniskt arbete! Alla dockor finns att köpa på hennes hemsida.




Andra bloggar om: dockor, konst, ryskt

Denne man är min husgud. Om jag någon gång utvecklar min minimalistiska sida (har en maximalistisk också) hoppas jag att jag kommer i närheten av vad John Pawson levererar.

Detta är en renoverad skånelänga.












Andra bloggar om: minimalism, arkitektur, inredning, design

Han tillverkar möbler vid sällsynta tillfällen. Denna pall/lampa/bord/bänk tilltalar en multifunktions nerd som jag. Att formen består av sin egen positiva och negativa form är en bonus.




Andra bloggar om: inredning, form, möbler, design

Sågs senast i australien. Lämnas till mig snarast.




Andra bloggar om: smycken

Vi är inte där ännu :(




Andra bloggar om: arkitektur, humor, framtiden

Jag gillar industriparkett. Snyggt, slitstarkt och funkar i de flesta utrymmen. Det är det fina mönstret, pixeleringen som löser upp skalan som ger dess speciella utseende.



Här är det teak men ek är nästan snyggare. Frågan är om det inte skulle fungera som bänkskiva lika gärna.
Från Almedalsgolv.


Andra bloggar om: parkett, golv, inredning

SUBARQUITEKTURA! Lägg namnet på minnet för dessa underbara 44 arkitekter från hela världen skapar helt galna och underbara saker. Se bara på denna spårvagnskur. Enligt svensk modell hade det varit trapettskorrugerad plåt och I-balkar. Här visar de vad man kan göra om inte ingenjörer bara slår i sina prefab-tabeller:



Vänta nu. Var är pelarna?



Oj! Vilket ljus! Som taket vid Hammarby sjöst... nä.



Men...





Aha! Två pelare och två dragband. Pelarna är dolda lite a la Mies van de Rohes Barcelona pavlilionen.

Nu tänker en bitter ingenjör någonstans att det här blev dyrt. Och? Borde inte platsprofileringen vara värt de 10% extra som detta borde kostat? Framför allt minskar ju samhällskostnaderna om folk slipper få grå-ångest varje gång de åker spårvagn.

Andra bloggar om: Galet, arkitektur, park, väntkur, internationellt

Var det någon som såg Babbens show i lördags? Som intervjuare får man väl tillstå att hon har kvar att lära. Om 30% av svarens fortsättningsfrågor leds till en själv är man inte en stjärnintervjuare. Mest pinsamt var dock "panelen". En grupp av 4 avdankade komiker som håller näsan ovanför ytan ekonomiskt med sina tarvliga skämt, som ska "grilla" ett offer. D v s få denne att skratta. De var så djävla usla att jag skämdes. När E-type satt i heta stolen blev skämten så bottennoterade att jag undrade hur han kunde hålla sig från att gråta. Han höll tiden ut (döh?) och den sista minuten tror jag att moder Theresa hade kunnat dra bättre skämt och hon har varit död rätt länge nu.

Babben: kosta på dig att skaffa en panel som inte är humoristiskt självdöende. De skulle ge mer cred till dig än de skämt som satt där i lördags.



Bild från svt.se


Andra bloggar om: Babben, humor, tv, E-type

Årets debutantpris från Tidningen Arkitektur ser väldigt bra ut! Ritad av Strata arkitektur. Byggnaden är en skogvaktarstuga i Grimeton naturreservat, en del av Åkulla bokskogsområde öster om Varberg.



Den ser mycket ut och förhåller sig på liknande sätt som Erskins "lådan" till sin kontext. Form och öppningar liknar mycket likväl som placering.



Jag skulle vilja vara skogsvaktare där. Se hela projektet här.

Andra bloggar om: arkitektur

Man kan ha för mycket saker i ett badrum. Det krävs i princip bara två tandborstar och en handuk för att vissa badrum ska bli belammrade. Välj därför dina prylar med omsorg. Varför inte denna tvålpump?




Andra bloggar om: Design

Om jag skulle köpa en citybike bidde det denna från Alta i norge.



Kanske till lika stor del att den är skitsnygg som att de har coola annonser.




Andra bloggar om: Design, Cyklar, Norge

För 100 år sedan åt jag en kinamiddag på stationen i Eskilstuna. Till middagens kaffe serverades en spådom inbakad i en smaklös kaka. Spådomen sade: JE STAAT OP HET PUNT IETS NIEUWS TE ONDERNEMEN.

Jag hoppas verkligen att det stämmer.

- Natso boene mokowaysion quiz: cardeli barbello? Didi kwolo bitti bello?
- Dandro ma koobas, Polly. Banga toyo bi ma todo. Bangla doyla pidiwiddi. Yamyam?

Har dragit på mig någon skada i vaden och kan inte springa. Lagom innan Lidingöloppet. Barnen är febersjuka och sambon på väg ner. Det känns som om någon inte vill att jag ska springa LL.

Världens snyggaste bord. Skulle använda det i vilket kök som helst och sedan anpassa stolarna efter stil och person. DAMN! Så snyggt! Bara namnet gör en glad: Thinner.

Jag har en längre tid varit lite fundersam över ett fenomen. Nämligen att Thomas Sandell lyckats åstadkomma ett snyggt projekt som är intressant. Jag tänker på badringen som egentligen är ett hotell och spa.

Thomas brukar inte få till snygga grejer, mest bara ok grejer. Med badringen är det annorlunda den är snygg och spännande. Sen surfade jag in hos Lundgaard Tranberg i danmark. Och vad fann jag där?





Ojdå. Visst tar man inspiration från andra. Samplar lite och gör något eget av det. Det här luktar dock Rip-off.

Nu ska vi till Lidingö för att köra hela banans 30 km som långpass. Sist körde jag lugnt men slog ändå förra årets tid från tävlingen. Räknar med att gå under 2:30 idag och under 2:15 den 29:e. Återkommer straxt med mer info.

Min träningsdagbok finner du här.

Edit:
Det var skitskönt. Sprang med en 50-åring som snackade oavbrutet. Själv fick jag in: Och... samt... kanske... men... nej...

Lite känning i vaderna, troligen inflammation pga träningen senaste tiden (mycket backintervaller). Ibumetin är lösningen.

Killen är sveriges största ultramarathonlöfte. Krossade motståndet under Swiss Alpine Marathons 78 kilometrar och visade att sverige är att räkna med i ultrasammanhang. Jonas har en längre tid varit min förebild då han med skön attityd och målmedveten träning har krympt tiden på marorna. Härligt Jonas!

Jonas egen blogg hittar du HÄR!



Från prisutdelningen vid Swiss Alpine Marathon. Den sure silverpristagaren är den ryss som tidigare vunnit tävlingen ett par år i rad. Han räknade tydligen inte med konkurens i år.

Vänta nu. Det är den här killen som raljerar över folks lyten och deffekter i nationell tv. Hur gick det till? Är det här ett mycket mångfasetterat och sofistikerat skämt av Henrik Schyffert och Johan Glans?

"The small-dick-handshacke"

CEBRA heter ett danskt kontor som gör ömsom kul saker omsom tråkiga. Dessa parhus fönsterhantering är kul.

Är det bara jag som tycker att det här är en bra idé? Helt jävla lysande att använda glaspannor och sedan värma upp huset med luften i luftspalten! Läs mer här!

Jag har älskat denna Toollåt sedan jag upptäckte Tool 1994. Som trummis har jag också spelat detta trumparti åtskilliga gånger. Att spela så precist och så snyggt som denna amerikan gör är oerhört svårt. En eloge till Danny Carey som är orginaltrummis!

Undrar hur det kommer sig att hon knäckte den här idén?

Min vän Niklas har flyttat från Solna till Skogstorp utanför Eskilstuna. Han har börjat rota sig och lagt sig till med nya vanor. Helt ärligt känner jag att vi glider ifrån varandra. Vi kan inte riktigt tala med varandra om samma saker som förr. Härom dagen skickade han en bild på sig och hans senaste nye vän i Skogstorp. Nu vet jag att det är förbi. Jag får gå ner på stan och dränka mina sorger på Sturecompagniet medan Niklas lever sitt nya liv.

Att blackmetalkillar har ett komplicerat förhållande till skogen är ju ett välkänt faktum. Att det skulle vara så illa som filmen nedan visar, trodde jag inte.

Jag är så rädd för den här kvinnan!

Björn Suneson springer över USA. SKön 59-årig som lubbar upp till 2 maror om dagen. Se hans löparblogg här.