Dumbas

Ni fattar nog...

Vassegoda!

/Da fish

Jag har jobbat hemma idag. Då brukar jag hinna med ett par fyra inlägg. Inte idag.
Känner att jag inte har samma lust längre. Kanske återkommer lusten.

Självbedrägligt beteende.
Jag ler. Jag är nyduschad, nyrakad och len. Luktar gott också...
Annars har jag fan inget att tillföra till gemenskapen idag.

Men rätt som det är kanske jag får lust igen. Redan om 15 min kanske?

Take care!

/Da fish

Jag kan säga fredagsmys och då menar jag läsk & potatisskruvar + en film med ungarna.
Ibland så missbrukar jag ordet mys. Men då menar jag mys med sambon.

Nu har de VERKLIGEN missbrukat ordet mys.

Läste just om obcent godis i tidningen.

Foto: Jennie Räisänen

Får det lov att vara en snopp att suga på?
Inte? En vagina kanske?

/Da fish

Om ni har problem att hantera ironi ombedes ni vänligt men bestämt att sluta läsa
detta inlägg omgående. Tack!

Skattemyndigheten.
Resumé: Som tidigare har rapporterats i denna blogg så har jag sedan senvåren
sprungit ivrigt till brevlådan varje dag för att sse om skattepengarna kommit.
I somras kändes det nära men när hösten kom så gav jag upp och ringde. I mitten
av september skulle de då komma. Det var ett par saker som skulle utredas först...
I andra veckan av september fick jag beskedet av mitt lönekontor att vår kära
Skattemyndigheten begärt ett nytt underlag av mina förmåner.
Detta fick dem samma dag.

...

Idag är det alltså den 26 oktober.
1½ månad efter att jag fått reda av mitt lönekontor att skattemyndigheten denna
supereffektiva myndighet begärt ut ny info och fått det, samt lika lång tid efter att
samma serviceminded enhet lovat att pengarna skulle sitta på mitt konto.
Du skall dock inte tro att de sitter på latsidan!
De har använt dessa 90 dagar till att göra massor av saker fick jag reda på i onsdags...
Då hände det som jag väntat på!
ETT BREV!
IFRÅN MINA BÄSTA VÄNNER PÅ SKATTEMYNDIGHETEN!
Jag slet upp kuvertet med darrande händer och läste hungrigt det spännande
innehållet:

ÖVERVÄGANDE
Grundläggande beslut om årlig taxering.

Skattebetalare: Dumbasfisken

Personnummer: ******-****

Taxeringsår:      2009

Inkomstår:        2008

__________________________________________________________________

Skatteverket överväger att besluta på det sätt som vi beskriver nedan. Du har
möjlighet att lämna synpunkter innan vi beslutar. Kontakta oss gärna om du undrar
över något i detta övervägande.
Vi måste ha dina eventuella synpunkter senaste den 27 oktober 2009.

Va! Vad säger ni? Inte illa va?
På 1½ månad så har skattemyndigheterna kommit så långt i mitt ärende så att de nu
faktiskt ÖVERVÄGER att ta ett beslut.
Det är ju helt underbart! Det vackraste i denna historie är att anledningen till att det
tagit så lång tid är att mitt lönekontor inte specificerat rätt i specifikationen.
Alltså fanns inte underlaget förtryckt och när jag upptäckte det och ringde till samma
skattemyndigheten så sa de åt mig att räkna fram avdraget manuellt och dra av det
ifrån inkomsten och skriva i "övrigt" varför jag gjort så.
Det har jag gjort. Jag och skattemyndigheten är alltså HELT överens om summan.
Däremot så är det angett på fel ställe i blanketten eftersom lönekontoret missat det i
min årsspecifikation.

Jag kan bara ställa mig upp och applådera!
Alla andra människor hade ju skitit i detta och konstaterat att totalsumman stämde och
att den totalt inbetalade skatten var korrekt. Men NU kan jag vara säker på att det blir
rätt även blankettmässigt!
Jag vet inte hur ni känner det men jag tycker lätt att det är värt 6 månaders fördöjning
av skatteåterbäringen att få det helt 100% rätt?
Visst mitt lönekontor borde få en skopa utskällning för detta, men de rättade ju felet
på mindre än 4 minuter när väl skatteverket påtalat detta. Alla måste få göra fel.
Det här är ju också ett utmärkt sätt att hålla arbetslösheten nere!
Skattemyndigheten har säkert lagt någon arbetstimme på att reda ut mitt ärende och
kanske en arbetsvecka på att få det formmässigt rätt. Kanonbra!



Jag vill till sist passa på att tacka skattemyndigheten som har lyckats hålla inne mina
surt förvärvade pengar ända tills nu. Om jag fått dem i somras hade jag ju bränt dem
på altantak. Nu har jag ju dem kvar och inte fan kommer jag att bygga ett altantak
nu när snön kommer?
Genialiskt!

NU väntar jag med spänning på nästa brev som jag beräknar skall komma i slutet
av november om de håller tempot uppe.
"Övervägande om att betala ut beslutad återbäring"


/Da fish

Känns som inget hänt, men ändå har en del utsorterats. Julen är nära och tomten ser dig!

I fredags
Megamigrän och jag kände mig febrig och ynklig. Tackade tidigare nej till en bröllopsfest för

att gå på en kompis 45 års fest. Hon blev också sjuk tack gode gud...så den blev inställd.

Kunde inte sova p g a huvudvärken så jag satt och kollade på fighting på TV fram till 04:00.
Det sög!

Lördag.
Sambon väckte mig med kel medans ungarna kollade på tv. Mysigt men morgonsex är för

mig en enorm utmaning. Jag fattar inte riktigt hur det skall kunna funka?
Jag har ju läst att kvinnors hormonnivåer är som högst på morgonen och att kvinnor helst
vill ha sex då.
Tyvärr så är det inte bara hormoner som samlas under natten...
Jag vaknar oftast kissnödig till bristningsgränsen, och att prestera under tryck (bokstavligen)
är jädrar i min lilla låda en bedrift. Speciellt tidigt som sjutton på morgonen!
Men i min ålder tackar man inte nej, så det är bara att bita ihop!

Jag "hämnades" givetvis genom att förföra sambon så fort hon började att gäspa i soffan
framför Tvn senare på kvällen. Rättvist.


Söndag.
Nu börjar höstlovet och vi kände att det var väldigt länge sedan vi faktiskt gjort något event
som familj. Verkligen satsat på att umgås bara med varandra och gjort något som vi alla
tycker om. Alltså åkte vi till nöjesmetropolen Örebro.
Ungarna hade en sval inställning till att sätta på sig kläder och att åka iväg, men vi lyckades
övertala dem (Läs: muta dem) med att vi åkte för deras skull och att det skulle bli lek & bus.
Väl i Örebro så var vi lite tidiga eftersom vi ville äta lunch INNAN dagens event och därför
behövde bränna ca 30 min innan vi åkte och åt.
Eftersom Stadiums outlet ligger där så frågade jag familjen om vi kunde titta in där då jag
ville ha lite träningskläder. Detta gick de med på...
Väl där säger sambon "-jag går en sväng så kollar du ungarna så kan jag byta av dig sen."

Hur länge skall vi vänta här?
För att göra en lång historia kort så kan jag säga att efter 50 minuter så fick ungarna spel,
rev halva affären och sambon vart vansinnig och la TILLBAKA de kläder hon hade provat
och stormade ut med en unge under armen.
Jag hade alltså lagt 50 minuter på att försöka roa ungarna och sambon fick inget köpt.
Själv hade jag inte ens hunnit tittat... Kul!
Under kompakt tystnad så åkte vi till Max och åt hamburgare.



Bus och leklandet.

3 timmar galenskap!
De hade byggt upp en enorm labyrint att klättra i med hinder och rushkanor.
Jag försökte att klättra med men hade inte en chans! Ungarna var snabba som vesslor,
och tvärsvettig så sätter jag mig brevid sambon som upptäckt samma sak och som nu
sitter brevid en annan pappa som är högröd i ansiktet.
Jag säger till den andra pappan är det är omöjligt att få plats i labyrinten och han säger
"-ja den är ju gjord för ungar upp till 15 år och pygméer under 160 cm."
Sambon som är 156cm skrattade inte alls...

Sen ville ungarna upp på ett enormt piratskepp som sköt skumgummi bollar med många
högtryckskanoner. Jag gick och samlade bollar och en 14-15 åring började att skjuta på
mig. Först märkte jag det knappt men sen började det finniga ynglet att skjuta in sig och
träffade mig i huvudet.
En snabb familjesamling senare lyckades familjen genom gemensam ansträngning få
tonåringen att fly ut ur skeppet i panik med bollar vinandes runt öronen sedan han fått
ett antal stenhårda skott rakt i ansiktet!
Det finns inget som bygger en familjekänsla som gruppmobbing av tonåringar.

Trötta och lyckliga åt vi en sen middag och efter bad, dusch och tandborstning så
droppade familjens medlemar av en efter en för en lång natts sömn.


Hur har er helg varit?

/Da fish

Nästan varje dag så stöter jag på något i trafiken som får mig att knyta handen i fickan
och tänka att "nä nu jävlar. Nu bloggar jag om detta!"

Det flesta milen är ett transportsätt som är meditativt.
Jag åker många mil varje år i tjänsten främst. Runt 5000 mil avklarades förra året om man
lägger till de privata milen.
Jag tycker att det kan vara rätt skönt att avverka mil.
Man får en chans att varva med och planera.

Några saker är dock mindre njutbara. Snudd på irriterande faktiskt så jag tänkte slå slag
i saken och göra en lista på saker som de kan ta bort:

Plats 10. Soliga mornar i juni.
13 grader i luften kl.07:00 och strålande sol och du KAN inte ta motorcykeln p g a
att du skall ha med dig för mycket saker eller för att businessklädsel är påbjuden.

Plats 9. Drive by using the force.
Honda är en fantastisk bil på de flesta sätt och jag är urnöjd...MEN...den äter en
hel del glödlampor. En gång så slocknade båda strålkastarna 2 km hemifrån.
Det gjorde det mer spännande än vanligt att åka hem.

Plats 8. Fredags och måndagstrafiken i Stockholm.
*suck*



Plats 7. Mopedbilar.
Varför dyker dessa alltid upp 30 meter EFTER skylten som stolt förklarat att det
är enfiligt med vajerräcke de närmaste 13km?

Plats 6. "Just ja...berättade jag att det är after work idag?"
Du har nyss passerat Södertälje när någon mailar eller ringer för att meddela att
du är bjuden på öl efter jobbet och att du skall lämna bilen hemma.



Plats 5. Så himla nära...
Du har avverkat 40mil. Klockan närmar sig 22:00 efter en lååång arbetsdag och du
har 1,5 km kvar till hemmets lugna vrå. Då är tågbommarna nere.



Plats 4. Gör en u-sväng!
På besök i trakter där du inte hittar så kör du blint efter GPS. Omgivningen innhåller
helt plötsligt bara åkrar och traktorer. Efter 1,8 mil säger GPSen "Gör en U-Sväng".



Plats 3. Halkutbildningen i Storstäderna.
1mm snö och tidningarna skriver (helt riktigt) om trafikkaos.

Plats 2. "Nått har dykt upp."
Du har gått upp mitt i natten för att åka många mil till ett möte. 1  timme innan mötet
ringer de och avbokar.



Plats 1. EU-toppmöte i Älvsjö.
Hur fan skall jag lära mig att älska EU när ni stänger av hela stan? Varenda avfart är
blockerad av polisen... Håll mötet på Arlanda för tusan!



Tack för att ni lyssnar!

/Da fish

DD påminde mig om dessa sexiga plagg.

Vi startar en ny modetrend nu.
Jag kommer ihåg att N'Batha mailade mig en länk när vi jobbade ihop för galet

många år sedan om en tysk som hade sockiplastfetish.
Tyvärr hittar jag den inte nu...
DD har dock lovat att hålla fanan högt och inhandla ett par puderrosa!
Själv är jag lite tveksam till att ha dem men jag tycker att vi bör stödja DD när hon
nu äntligen kommit ut ur Sockiplastgarderoben!

/Da fish

...

Flatpalt med skirat smör.
In your face G.I metoden!

/Da fish

Ja jag vet att det inte är fredag. Fan vad petiga ni är?


Tjejsnack.
I snart 4 månader har jag och min vän J sagt att vi skall träffas på en fredagsöl.

I exakt lika många månader har vi misslyckats att hitta en fredag som passar...

I början av veckan så frågade J mig om jag kunde tänka mig att gå ut på onsdag

istället. Så vart det och gårdagskvällen vart alltså en fredagsöl men J.

J är en fd flickvän till en barndomskompis. Jag har känt henne i ca 15 år och av och

till så har vi pratats vid massor.

När vi träffas är vi väldigt barnsliga och det bli mycket snack och låga skämt.
J är en snygg tjej och visst är det en och annan som kollar in oss, men vi har nästan
syskonnivå på våra samtal och vi pratar om såväl kärleksproblem som magont och
gud vet vad.
Innan jag vet ordet av så har 4 timmar gått och lika många öl.

Min sambo har inget emot att vi träffas och faktum är att många av de jag umgås
men både jobb och privat är just tjejer.

Varför skulle killar och tjejer inte kunna vara kompisar?
Tjejer luktar ju godare...


/Da fish

Man skall ju inte skratt åt andras olycka, men va fasen.

Får jag ringa en vän?

Saxat ur NWT.se

Till och med ligisterna är lite hederligare i Arvika!


/Da fish

Efter några år så börjar man fundera på det här med att hålla ihop...

I början är ju allt rosenrött.
Du får uppmärksamhet, du känner dig sedd och omtyckt. Alla dagliga bördor delar
man med glädje.
Efter några år så börjar det bli lite tjatigt då och då. Kanske börjar man att upptäcka
att det finns en massa brister som man tidigare har översett?
NU...
Efter alla dessa år så känns det som om jag är övergiven!
Jag känner knappt igen vårt förhållande och helt andra intressen tar din tid.
Var det inte meningen att vi skulle kämpa tillsammans?

Allt oftare finner jag mig själv sittandes och flirta med andra.
Drömmer ibland om andra.
Jag känner att det inte bara är MITT ansvar att dra runt det här! Vi är väl två om det?
Vad händer? Har du träffat någon annan?



N'Batha!
Hör av dig!!! Har du dumpat mig?

Kanske är det dags att inse fakta och starta en egen blogg...
Ensambittermedelåldersfisk.blogg.se
Vi får se...
Du kan ju glömma att du kan trampa på mina känslor hur som helst!


/Da fish

Tillbaka på jobb efter lördagens strapatser så har jag märkt en sak som inte är som
det brukar vara...

Hur mycket energi går det åt att lyfta luren?
Sitter jag hemma och arbetar så äter jag rätt snålt. Det är halva portioner eller
kanske något lätt som fil, flingor och någon macka.
Jag menar...jag gör ju inte av med någon energi och jag är inte hungrig.

Idag och igår har jag dock varit SVINHUNGRIG!

Om jag hade en lunchbuffé eller ett smörgåsbord här så skulle jag skända det så hårt

så att jag skulle bli anmäld hos MatO för sexuella trakasserier...

WTF?

Vad får ni till lunch?

/Da fish

Tur att jag hittade denna. Jag skrattade i en kvart...

Något rädd.

Vad skrattar ni åt?

/Da fish

Eller i allafall The Fish version av det idiotevent som tidigare gick under benämningen
Sötäljeutmaningen. (VARNING! SKITLÅNG TEXT!)

Äh. Det regnar ju knappt.
Så kom då lördagen. Min bror hade lovat att skjutsa mig till Södertälje och jag ställde

klockan så jag skulle hinna packa och äta en rejäl frukost och ändå vara där i god tid

innan kl.09:00...

Så när jag i vanlig ordning försovit mig kraftigt, packat allt jag trodde jag behövde i en

ryggsäck på 8 min blankt, hällt upp en termos kaffe och slängt mig i bilen så springer

min sambo ikapp bilen med mina byxor som jag glömt att ta på mig.

Ringer min bror som skrattar gott och säger "-ja jag har fixat så du kan få en macka

och en kopp kaffe i bilen"

Snällt! Men varför förutsätter folk att jag försover mig? *Hrrm*

Väl i Södertälje 09:03 blankt så möter N'Batha upp.

Vi stuvar om några saker i min rygga och sedan börjar vi att löpa/cykla.
N'Batha är på STRÅLANDE HUMÖR!


Jag får förklarat för mig att han tänker springa i typ 10km/h men var 20min så skall
han gå. Detta för att få energin att räcka till och för att få ett mentalt delmål.
Detta innebär att vi BORDE greja en mil på ca 75 min.
11 tim borde detta event ta inklusive en timmes lunch. Det kändes inte stressigt.
Vägen mot vårt mål ledde först in på G:a Strängnäsvägen och vi sprang/cyklade lätt
och pratade om allt och inget. Denna väg har jag åkt så många gånger så jag kan
den utantill. Detta visade sig vara en fördel så N'Batha inte skrivit ut en karta utan
gjort anteckningar på ett papper om hur vi skulle ta oss.
Detta är alltså en kille som är SÄMST på vägbeskrivningar!
Min personliga favorit var när han skulle ge mig vägbeskrivning i telefon i ett för mig
okänt område och han ber mig "svänga vänster där konsum låg förr"...



Löpa-gå-löpa-gå-löpa-fika-gå-löpa-gå-fika-löpa-gå-fika...
Taktiken verkade hålla men det gick fort. Fortare än tänkt! Vi snittade en mil på 65 min
ungefär TROTS att löpning var uppblandat med promenader och dessutom stannade vi
för vätska då och då.
Vädret var upphållsväder uppblandat med mycket lätt regn.
Kl 14:00 var vi i Åkers Styckebruk för en lunch. Ungefär 35-38 km var avverkade och vi
var alltså knappt halvvägs. Detta på mindre än 5 tim? Fortfarande höll vi alltså ett
för högt tempo men vi hade märkt att farten sjunkit den sista milen.
Detta var förväntat och inget oroande. Speciellt inte eftersom vi var djupt känslomässigt
involverade med varsin kebabtallrik.

Efter lunchen skulle vi gena något genom för oss okända marker. Målet var att komma ut
på väg 55 och därifrån vidare mot Ärla. Efter att ha irrat lite inne i Åkers styckebruk så
hittade vi vägen som visade sig vara en grusväg.
Det kändes både tyngre och segare nu än innan lunchen. Vi var båda lite frusna när vi
kom ut och nu regnade det lite mer.
N'batha höll dock fanan högt och manade på! Utryck som "Nu är det inte långt kvar!
Friska tag!" osv låg inte långt borta...
Hade han faktiskt yttrat de meningarna så hade jag ju självfallet mördat honom.



Väl ute de mörka skogarna och den ynkliga grusvägen så öppnade vidderna sig och
ståtliga herremansbyggnader visade sig i sin fulla prakt.
Humöret började kännas lite bättre när N'Batha sa att vi nått ett maratonlopp i
distans. Vägunderlaget var nu asfalt och det tackade min rumpa för.


Men va fan? Åkers styckebruk?
Efter några kilometer på den fina asfaltsvägen så dök det upp en vägskylt.
Denna vägskylt visade att vi hade 2 km till Åkers Styckebruk i den riktningen vi färdades.
Men va fan? Vi försökte ju ta oss därifrån ju?
N'Batha stoppade två gentlemen på väg ut på jakt och de viftade och förklarade glatt att
Eskilstuna det låg minsann åt det hållet vi kom ifrån.
*note to self: Da Fish skall ALLTID ansvara för vägbeskrivning i framtiden*
Vi hade inte tagit någon enorm omväg men mentalt kändes det som att någon snott hela
veckopengen.

När vi för ANDRA GÅNGEN på mindre än en timme passerat de där jävla skrytbyggen till
herremansbyggnader och hunnit avverka några km åt rätt håll så började N'Batha att gå
allt oftare. Det visade sig att det gjorde ont i knäsenor och efter ett litet tag som kom det
fram att han hade ont lite överallt och att han tänkte bryta.
Jag kände mig helt ok. Lite småtrött i benen och något öm i rumpan bara.
Ja jag vet...Flera har påpekat att cykelbyxor är att föredra, men mitt svar har varit
-Jag är väl man?
Så här efter 5 mil så kändes det dock som om min rumpa var hälften man och hälften

babian...

Jag och N'batha gick några kilometer till och sedan skulle Fiskfamiljen komma och hämta.
Innan de hann fram så såg jag en vägskylt där det stod Ärla 2 mil. N'batha hade tidigare
berättat för att peppa mig att när vi väl var i Ärla så var det bara 8 km kvar!
Där och då tog jag beslutet! JAG GÅR ALL-IN!
Jag cyklar resten också! Här hade vi ju redan gjort 55 km...



Vi skiljdes åt och er fisk trampade glatt iväg upp på grusvägen mot Ärla.
Endast 2 mil dit, och sedan 8 ynka kilometer till evig ära och flödande Champagne!

Jag hade inte kollat kartan, men detta är inte långt ifrån mina hemmatrakter så här
hittade jag ju!
Det jag INTE hade koll på var topografin! Det visade sig att denna väg innehöll såväl
1,7 mil regnsjuk grusväg som idel uppförsbackar då jag tydligen kämpade mig upp
mot en rullstensås.
Efter 2 km började mina ben att protestera...
Jag funderade på om det var värt förnedringen att ringa och be om skjuts men jag ville
verkligen klara av detta. Alltså så tog jag till N'Bathas knep. JAg cyklade en bit och varje
gång som jag kom till en tuff uppförsbacke så gick jag ett par minuter.
Detta var bra.
Jag fick bort den värsta mjölksyran och tack vare enorma mängder med vatten, kaffe,
snickers och någon sportdryck så lyckades jag ta mig till "högslätten" och därifrån tog
asfaltsväg över och det lutade lätt nedåt mot Ärla.


HALLELULJA! eller va fan!!!
Ärla...

Aldrig förr har jag längtat till Ärla.

Men tanken på att trampa dit, ta en kortare paus och veta att man endast hade 8 km kvar

var så stor så att ögonen nästan tårades!

Varje tramptag sved, jag hade ingen energi kvar i kroppen och mjölksyran var
så påtaglig så att jag fick sura uppstötningar.
Då såg jag Ärlaskylten!
Väl i Ärla tog jag en kopp kaffe, en snickers, det sista vattnet och en kort vila.
Snart... endast en liten bit kvar och sedan var jag hemma.
Jag trampade ut ifrån Konsumsparkering och cyklade ur samhället mot landsvägen.
Väl vid landsvägen så möter en vägskylt mig:
HÄLLBERGA 6
WTF??? DET SKULLE JU BARA VARA 8KM HEM?


När det känns tungt gäller det att ha en bra motivator. Ett mål!
Jag skäms inte att säga att min främsta motivator när jag insåg att jag hade

1,4 mil och inte 8 km kvar var att ta mig hem så jag kunde spöa skiten ur
N'Batha!

Sista biten gick bara på vilja.
När jag väl passerat Stenkvistarondellen så ringde jag hem och förvarnade
då barnen ställt upp och gjort en välkomstkommité.
Jag började att le trots att rumpan kändes som ett enormt blåmärke och att
det kändes som att någon stack knivar i mina lår.

När jag kommer uppför sista backen så ser jag barnen, sambon och N'batha
stå där med ballonger och skyltar... ÄNTLIGEN HEMMA!



ca 9 mil var avklarade totalt på 9 timmar.
Var av sista 3,4 milen själv och på ca 2 timmar.
På stenmuren står en iskall öl och jag är så himla nöjd att jag gjort det!

Idag känns det som om kroppen fått en del stryk, men jag är fortfarande glad att
jag valde att fullfölja.
Om jag får önska mig något så är det att någon tar fram bedövningssprutan och mosar
den rakt in i mina lår...



Hur N'Batha mår?
Han såg rätt pigg ut när jag lämnade av honom i Södertälje i förmiddags.

Nästa år KAN det bli två separata utmaningar!

1. The Dumbas Open Challenge.
2. 80km för folk som helt saknar lokalsinne.

VÄLKOMNA!


/Da fish

När N'Batha frågade mig i augusti om jag ville cykla ifrån Södertälje så var det betydligt
mer lockande väder...

Skitsamma!
Det finns inget dåligt väder. Det finns bara tvivelaktiga vänner.

I morgon är det jag som drar på mig underställ och fleece och möter elementen!
8 mil i vad som jag förmodar kommer att bli underkylt regn.

Är ni avundsjuka så kan jag säkert se till att ni får hänga med mig och N'batha?

/Da fish

"Barn kommer inte med manual" brukar min mor säga...

Hon har såklart fel.

Tack gode gud för ingenjörer och Amerikaner!
Hur skulle man annars lära sig något?

/Da fish

Pingu är ju helt obegripligt. På alla sätt faktiskt.

Men sonen älskar det!
Alltså så lovade jag min 3-åring att han skulle få se på en Pingu DVD.

Det första som händer är att jag får välja vilket språk filmen skall visas på.

Varför?

/Da fish

Självskanningen har slagit igenom på allvar. Jag tycker att det är ok att skanna själv.

Men den verkliga revolutionen är ju betalkort!
Utan det kortet skulle man ju behöva ta med sig en kasse med pengar varje gång man

skall handla ett par liter mjölk.

I förrgår var jag iväg och handlade. Ingen storhandling utan ett pack köttfärs, några

mjölk, bröd, grönsaker, rotfrukter, potatis och lite nudlar...

508:-

Wtf?


"They fuck you at the drivethru"
Skulle inte självskanningen göra det billigare?

/Da fish

- 5 grader när man vaknar, snö i Norrtälje, regn i Örebro, snö i Jönköping...och varmt
och mysigt i sängen. Motiverande!

Har inget att säga!
Jag antar att det skulle hända förr eller senare.

Jag har inget att säga...

Lånat av skyltat.se

Jag vet att sahne betyder grädde. Men det finns andra ord som jag tydligen inte
kan översätta själv.

Nån som vet?

/Da fish

För några år sedan trodde man att en TV större än 30 tum var tvungen att göras med
plasmateknik. Det är kanske inte konstigt att även annat går framåt.

Spam.
På min Yahooadress som jag har haft ett par evigheter så regnar det in spammail.
Så har det jämt gjort och så kommer det förmodligen jämt att göra...
Det som fick mig att reagera är att de har utvecklats den sista tiden och blivit alltmer
avancerade.
Förr så såg min spaminkorg ut så här:
Nude pics.
Viagra now.
Join the club. Win big.
Horny wife.
Brittney nude.
Alllle wwwqn.
Gay pics.
Teens in heat.
All the drugs you need.

Allt går tydligen framåt. Även spam!
Nuförtiden så ser min spaminkorg såhär:
Get bigger dick in just a few hours!
Nude pics of wife taken on a holiday i Norway.
Play poker and win a all-inclusive weekend in Las Vegas.
Sexy shaven teen take black dick in every cavity.
Britney fucked by couple. All the Celebpics you need.
N'Bathas löpningstips.
Sexy Busty shaven redhead in thong tease in 3D (Jo allvarligt!)
Scandal on local farm! Gays and horses.

Tydligen är inte responsen den önskvärda så nu har de börjat att kombinera
ALLA sökord.
Jag får meningar som innehåller orden Teen, Anal, Viagra, Celebrity, Nude, Wife,
Gay, Zoo, Pets, Hidden, och nu senast 3D.
HELST i samma mening?
Jag väntar på "Take Viagra and Play poker with Tara Reid shaven wearing nothing
but thong while getting analsex by black gay in 3D on local zoo"

Jag vet inte vad ni tycker men NU börjar jag att se fram emot spam för att se vad
nästa fantasieggande sammansättning är...


Vad får NI för spam?

/Da fish

Det borde vara självklart va?

I'm old and horny...ok?
Tänk er att en äldre programledare får syn på en ung tight gobit.

Programledaren blir så till sig så att alla frågor helt plötsligt handlar om sex

och flirtandet är helt skamlöst.

Till slut säger programledaren med en lång kåt blick på lammköttet: "
-Vart du än vill stoppa den är det ok för mig"


Vad tycker ni?
Är det ok?

Fundera på det medans ni tittar på detta klipp:

Min yngste son har sedan han föddes haft "orolig sömn" som det heter. I klartext
så är han en pina, och har i perioder vaknat varje timme hela natten.

Gäster med gester.
Nu har han lyckligtvis fyllt 3år vilket dels har gjort att han ibland sover längre än till

06:00 vilket uppskattas av föräldrar speciellt på lördagar. Dels så är det mer sällan

han vaknar på natten. Nuförtiden är det kanske nån eller några ggr per vecka, och

även att han vaknar max en eller ett par ggr per natt.

En annan stor fördel är att han kan prata och berätta vad som är fel.

Tyvärr gäller inte den regeln på natten...

Ni som är äldre än 30år kanske kommer ihåg det stora familjeprogramet som gick
på 80-talet "Gäster med gester"? Jeja Sundblad, Jarl Borsén och Björn Skifs om jag
inte minns fel ingick i gästerna.
Programidén byggde på charader. En fick en lapp och sedan skulle dens lag gissa
vad den som fick lappen försökte att föreställa.
Minns ni?

Jag HATAR charader!

Lik förbannat så stod jag där i natt...

Yngste sonen vaknar och gallskriker för full hals! Något är allvarligt fel och han
vägrar att lugna ned sig.
Jag frågar vad det är men får ingen respons.
Jag frågar: -Är du kissnödig?
Inget svar men för säkerhetsskull så släpas ungen till toa och han kissar.
Han skriker nästan mer hysteriskt då så jag fortsätter att fråga:
-Har du ont någonstans? Har du ont i snoppen?
Inget svar...
-Har du drömt en mardröm?
-Vad är det som gör dig ledsen?
-Är du rädd för något?
Sonen fortsätter att halvt sovande skrika för fulla muggar men han börjar också att

vrida sig så som om han har ont.

Jag känner hur paniken och maktlösheten kickar in på allvar så nu bombar jag:
-Har du ont i huvudet?

-Har du ont i armen?

-Har du ont i näsan?
-Mår du illa?
-Har du  ont någonstans över huvudtaget?
Ett kort ögonblick får jag känslan av att han försöker bekräfta att han har ont genom

att variera sitt gallskrik ifrån 102db till 100db.

Så jag utgår ifrån att det är smärta och bara rabblar kroppsdelar i vild frenesi:
-Huvudet?

-Benen?

-Magen?

-Örat?

-Handen?
-Ögat?
-Foten?
Munnen?

...

Till sist så brister det för mig.
-ÄR DET EN FILMTITEL??!

Ungefär samtidigt som jag säger så till min 3 åring som sitter i min famn och
gallskriker så kommer sambon in väckt av alarmet.
Hon ser desperationen i mina ögon och erbjuder sig att ta över. Tacksamt säger
jag ja...
5 minuter senare tystnar han och jag går och frågar vad hon gjort.
Hon berättar att hon klämt sig fram istället för att fråga och det verkade som om
det var foten som krampade.
Efter lite fotmassage så somnade 3-åringen och sambon gick och la sig.

Själv var jag så upprörd så jag kunde inte somna.
Är Charader ett av mina grundbeteenden? Är det så inrotat med Gäster med gester så
att jag tar till det i ögonblick av panik?

Läskigt!

/Da fish

Ibland undrar jag exakt NÄR jag blev så här paranoid och cynisk?

Barnen leker, sambon säger adjö och telefonen ringer.
På telefon är det en säljare ifrån ett försäkringsbolag som har koll på att jag har

en bilförsäkring hos ett annat bolag. Han ringer för att jag har min MC försäkrad hos dem

och han kan sänka min bilförsäkring med ca 25% om året.

Detta låter EXTRA intressant då det kan vara enda gången i mitt liv då jag tjänat på att

äga en mc.

Mitt i samtalet med säljaren inser jag att det är tyst i huset. Endast TVn hörs.
Jag avbryter säljaren bryskt och säger åt honom att ringa mig om en timme då jag måste
kolla vad tusan ungarna gör.
Jag lägger snabbt på och tar mig runt i huset i jakt på de ovanligt tysta ungarna.
Första anhalten är givetvis köket men inga barn står i skafferiet och  roffar.
Nästa anhalt är badrummet men ingen vattenlek tar plats där.
Min nästa gissning är vårt sovrum, men ingen hoppar i sängarna, och i stora killens
rum är det inga illbattingar som står och vräker ut leksaker?
Ni börjar jag bli rädd att de gått ut...
Jag går in i lillkillens rum och då ligger båda två där och läser varsin bok?

Ok...?

Inget bus, inget tjafs och inga vattenskador. Bara två välartade barn som håller sams

och som ligger och myser i totalt samspel med varsin bok!

Nu blir jag orolig på allvar!

/Da fish

För 33 år sedan träffade jag en blyg kille som var lill-gammal.

Han har växt upp nu.
Faktum är att han i helgen blev Svensk mästare i Rally!

STORT GRATTIS ROBERT!



Robert är en genomtrevlig kille som är ödmjukheten personifierad.
Helt olik mig...
Kul att bra saker händer bra killar!

/Da fish

Jag tror inte på horoskop. Men i fredags kändes det givet att det stämde...

Väduren.
Du vill ha en lugn helg, vilket kan irritera någon i din närvaro.

Verkligen?

Efter en jobbarvecka på resande fot med feber så kan man lugnt säga att jag ville ta det

lugnt denna helg.

Givetvis så var en släktfest inplanerad på lördagen och söndagen var ju självfallet då den

enda tiden som var kvar till att ta hand om löv, regntunna, studsmatta, utemöbler, mc och

allt annat som måste fixas. Storhandling och fotbollsavslutning var också schemalagt.

Allt jag ville göra var att sova...
Min sambo däremot var lite sugen på att renovera hallen och att ordna förvaring i källaren
när vi väl var klara med det ovanstående... på 4 tim... en söndag.

Så i ren panik gjorde jag det enda riktiga:
Redan efter middagen så passade jag på att kyssa sambon i nacken medans jag tog
hand om disken. Smekte lite över rygg och rumpan när jag passerade.
Jag såg till att ungarna badades, pyjamasbekläddes, sagoberättades och att de hamnade
i säng i god tid.
Sen tände jag upp ljus i hela huset, duschade och rakade mig, och sedan gick jag och
kelade lite med sambon. Gos, smek och viskningar slutade med att vi hamnade i säng
innan kl. 20:00.
Knappt 2 timmar senare sov hon...och jag kunde lägga mig och vila framför TVn.

Win-Win!

/Da fish

Nån? Anyone? Trodde inte det...

Men det finns de som har det värre...

I nästan alla affärssammanhang så skall saker budgeteras. Jag är bra på analyser av
situationer och av flöden och jag ser sånt med egna ögon. Däremot är jag inte analytisk.
Jag sitter inte och forskar i siffror i onödan.
Inte heller har jag några större problem med siffror i allmänhet. Jag kan räkna på
vinster, hitta effekter och bevisa saker med hjälp av dem. Men jag är inte så himla
statistikkåt av mig.
Så när budget skall göras så drar jag först av 10% eftersom det är vad jag av erfarenhet
lärt mig är ungefär så mycket som jag glädjekalkylerar.
Sen drar jag av ca 10% till för prutmån emot cheferna eller kunderna, och tillsist så tar
jag till den muntliga "ja det hänger ju lite på hur konjukturen, vädret, hockeyn och dillen
tar sig i år" Säg att denna budget i allafall stämmer till 80-90%!"
 

De få som någonsin ifrågasatt att jag inte kan göra en exaktare budget har jag bara sagt
"om du ger mig bättre statistik så lovar jag att du får en tightare budget, men då gäller
det så klart att din statistik håller".
De backar omeddelbart!
Ingen vill vara den som gav fel förutsättningar för en budget!

Men tänk att vara avdelningschef på Statistiska Centralbyrån och göra en budget...

FY FAN! Snacka om ställd mot väggen!

/Da fish

Senast igår så hade jag en diskussion om ålder. Jag är ambivalent. Ibland känner jag mig
som den ansvarstagande 40-åring jag snart är, men OFTAST är jag bara omogen...

En hurtig dam på 80 höstar.
Frågan är kanske mer aktuell än någonsin idag. För just idag så kommer min mormor hem

till mig för att fira att hon fyllt 80 år.

Hon säger att hon är skröplig och att hon inte tror att hon har långt kvar...

Denna slutsats bygger hon på att hon kände sig sliten i förr förra veckan när hon cyklade

fram och tillbaka till kyrkogården och kände sig sliten efter det. Att hon tog en omväg över

till min moster och förbi butiken för att handla och totalt kom upp i nästan 3 mil nämnde hon

inte överhuvudtaget...

Jag försöker förklara för henne att det faktum att man som 80-åring blir sliten av att cykla

3-mil på en gammal damtralla fullpackad med växter och matvaror i ett rätt kuperat
landskap är rätt normalt och INTE ett tecken på att man står med ena foten i graven
verkar inte bita.

Det hon säger biter sig dock fast lite grann.
Mormor är den jag växte upp hos på dagarna mina första 3-4 levnadsår. Mormor är den som
jag nästan bodde granne med när jag flyttade hemifrån.
Mormor var den jag prioriterade att besöka när jag åkte till Eskilstuna under de åren jag
bodde i Solna.
Den dag hon inte finns då är jag inte barnbarn längre. Då är jag ovillkorligen vuxen.



Kanske börjar jag att bli vuxen?
Min sambo ringer och säger "-kan inte du köpa något? Det är ju lördag ju och jag är så sugen
på något att stoppa i mig".
Att jag höll käften och inte kommenterade detta tillbaka med en snuskig replik anser jag
borde vara ett tecken på vuxenhet?
Det måste räknas att jag trots att jag dog lite inombords och trots att jag bet ett nytt sår i
innerkinden åkte och köpte smågodis utan att kommentera det.

Eller?

/Da fish

Fredag. Inte mer, eller mindre för den delen.

Pärlor till svin.
Min sambo är mäkta upprörd över att jag bor på hotell. Det är inte att jag inte är

hemma som gör henne upprörd. Det är inte heller av anvundsjuka att jag får vila

upp mig utan barn som gör henne till en rasande hulken.

Det som VERKLIGEN gör henne galen är att jag bor på hotell, men gillar inte frukost...

"-Det är som att kasta pärlor till svin!!!" skriker hon när jag beskriver att jag suttit
i lugn och ro och läst tidningen med en smörgås bestående av bröd, marmelad, ost
och paprika på toppen, samt den väldigt obligatoriska kaffekoppen.

Jag har under en månads tid känt mig rätt hängig och i förrgår så var jag mer hängig

än någonsin utan att det kunde förklaras?

Igår vaknade jag och självfallet har man feber. Huvudvärken ifrån helvete, snuvig och

feber. Kul.

Överhuvudtaget så var denna vecka i göteborg mindre lyckad. Jag var på möten men

det kändes inte som om det gav så mycket. Kanske är det för att jag inte gav 100%?

Nästa gång då jävlar!

För att återvända till kaffet:

Denna dryck är jag storkonsument av. Det som ofta skiljer ett toppbetyg i fiskens
personliga hotellguide ifrån en bottennotering är smaken på morgonkaffet.
En kopp med väldoftande kaffe, helst med lite mörka toner i smaken och med rejäl
stuns är värt guld.
Det är kanske därför jag gjorde en sur min när jag tog en klunk av morgonkaffet idag.
Det var vattnigt, smaklöst och trist! Precis som om någon tagit ett mått kaffe för lite.

Sekunden senare kom jag på att jag var hemma och att det var jag som bryggt kaffet...
*Fan*

/Da fish

Ibland så är hastigheten det som räknas...

Detta är det snabbaste jag sett!
Wing Chun är "kinesisk gatustrid" som bygger på hastighet.
Man skall inte se utan känna när det är dags för att parera slag och det bygger på
att man skall flytta sig minimalt.
Kortast och effektivast väg vinner!

Jag tränade detta i ganska många år och det är bland det roligaste jag gjort.
Tyvärr satte skador, skiljsmässa och en del andra saker käppar i hjulet.
Jag kunde nog ha blivit bra...
Inte så här bra dock.

7 slag i sekunden är rätt-jävla-ruskigt snabbt!!!

/Da fish

Bor på ett hotellrum jag påstod var litet. Tar tillbaka det...

Det är inte litet utan SKITLITET!

Fan!

Hur tänkte de att detta skulle funka?


/Da fish

Vad fan är könsroller? Hur ser castingen ut egentligen?

Är det till en tjej eller en kille?
Några 13-åringar lyckades fälla Toys 'r us för könsdiskrimerande reklam.
Min förhoppning är att de tar tag i blomträsket härnäst.
Jag fattar inte varför jag måste svara floristen på om buketten skall ges till en
man eller en kvinna? Gillar män speciella blommor?

/Da fish

Sanningen är en helt annan!
Det är ett ställe där du ligger och kollar på tv och ljuger din sambo rakt upp i ansiktet
när du säger att du hellre varit hemma och hjälpt henne med tvätten och de jobbiga ungarna,
samtidigt som du funderar på exakt vilka av de 22 påläggen du skall ta på frukostmackan.

/Da fish 

Troende försöker omvända icke troende. Inte för att de måste men för att de vill. De tror nämligen att de icke troende kommer att brinna i purgatorio och det vill man ju inte ska hända någon man bryr sig om. De försöker bara rädda oss från ett helvete, bokstavligt talat. Jag tror på löpningen. Det är min religion och jag vill att de jag älskar ska få välsignas så som jag välsignas av det. Därför tänker jag nu försöka omvända er.

När man ska argumentera för sin sak ska man fokucera på rätt personer. Att predika för redan frälsta är det ingen mening med. Det där med att sparka in redan öppna dörrar är Fiskens grej, inte min. Jag vänder mig således inte till löparna. Att predika för hin håle om löpningens gröna ängder resulterar troligen heller inte i något. De som frekvent spottar på löpningens positiva argument kommer inte att lyssna. Jag vänder mig därför inte till Fisken eller andra likar med honom.

Vilka är då kvar? Snarare vem är då kvar? Jag vet inte, men statistiskt sett finns det en eller ett par som befinner sig i mellanvärlden och kan få sina ögon öppnade för härligheten som finns gömd bakom de mytomspunna vedermödorna. Det här inlägget är således skrivet enbart till dig från mig för att jag vill, av hela mitt hjärta, rädda dig! Inte illa va?

Varför ska man springa?

Du ska springa för att du vill leva ett starkt liv; fyllt av känslor, glädje och eufori.

Jag menar inte runners high eller andra oförklarliga fenomen. Jag menar den glädje som kroppen skapar kemiskt varje gång man springer. Det faller sig nämligen så att din kropp bygger nya förutsättningar för dig varje gång du springer. Löpning är en belastning för kroppen som den rustar sig för att klara bättre nästa gång du springer. Ben i kroppen blir starkare (nästan hela skelettet), nya blodbanor skapas för att leverera syre (minskar risken för blodproppar) och musklerna lär sig att generera mer energi (som man har nytta av i alla situationer i vardagen). Dessutom genererar kroppen 6 olika ämnen under löpningen som ger hjärnan ett rus av glädje. Glad och stark!

Exempel: Jag började springa efter att jag haft ett ryggskott av att ha lyft min då 4 månader gamla son. Jag var en svag och inte allt för ofta glad man. Ironi var mitt vapen. Idag har jag aldrig problem med ryggen, jag är starkare i HELA kroppen än när jag tränade styrketräning 5-6 dagar i veckan. Jag reste mig igår från sittande läge på golvet i en jämn rörelse med två av mina pojkar i armarna. Det skulle jag aldrig ha klarat av tidigare. Jag upplever dessutom en stor glädje dagligen i mitt liv idag. Tack vare min familj och löpningen.

Men inte kan man motivera sig med hälsoeffekter? Det låter ju bra men fungerar väl inte som motivator?

Nej, det har du faktiskt rätt i. Det är bara något som man OCKSÅ kan tänka på när svackorna kommer.

Visst har man svackor. Det har vi alla i alla situationer i livet. Det gör inget, för man FÅR ha dem. Man ska bara komma ihåg att svackor inte går över av sig självt. Ibland måste man tvinga sig ut även om man inte känner för det (eller finner tid för finns det tid att skita finns det tid att springa). En klokar person än jag sa att motivation får man kämpa sig till ibland. Något som stämmer helt och hållet, och då kan alla argument som går att komma på vara räddningen. Helt ohälsosamt är det dock inte att springa. Man förnyar hjärnceller (drabbar inte icketränande) får ett starkare hjärta, energin som musklerna kräver för löpning finns i överskott och ger mer energi till alla dagarna. Kapilärerna i kroppen ökar och gör åderfökalkningen mindre hotfull. Etcetera, för det finns så mycket. Googla får du se!

Ok. Du vill pröva men det är ju så jobbigt i början.

Det ska inte vara jobbigt. Då gör du fel. Gör rätt istället.

Strunta i vad Hasse på jobbet berättar om den sjukt jobbiga milen han sprang igår. Hasse kommer snart att sluta springa för att han inte kan motivera sig ut och lida längre. Börja istället tillräckligt kort sträcka, tillräckligt långsamt. Blanda jogg med gång. Spring en stund, gå en stund, och så vidare i 30 minuter eller så kort/länge du hinner/orkar. Löpning ska byggas upp långsamt. Använd gärna en pulsklocka för att se att du inte överanstränger dig. Det ger nämligen väldigt mycket även att hålla låga tempon i löpning. Har du ingen pulsklocka kan du få en av mig. Jag har en extra. Ta med en talbok i mp3:n eller skivan från -98 som du inte lyssnat på länge. Jag älskar skogens sus, regnets smattrande, skornas rytm och stadens tjut. Det är min musik men det finns inget rätt eller fel på passet. Det är bara att improvisera.

Jag har gjort alla fel som går att göra. Gör inte som jag och spring för hårt, för långt, och för ofta innan kroppen är mogen för det. Låt kroppen utvecklas långsamt men säkert. Spring 3 gånger i veckan runt 30 minuter varje gång första 5-6 månaderna och känn om det är lätt eller om det fortfarande är motigt. Om det går bra kan du förlänga passen eller bara fortsätta som vanligt.

Jag prövar väl då.

Bra!

Jag lovar att du inte kommer att ångra dig när vanan väl sitter där. Håll ut om det är motigt och tänk på att vi är många som är frälsta och vill hjälpa dig! Vänd dig bara till några av oss här på nätet om du behöver hjälp med något. Jag, Ingmarie, Nix, Masse, Ninnie, Johan, Karin, Medeldistansaren, Dunceor, Benet, Berglund, Jonas, Fredrika, Snorkfröken, Jumper, med flera. Vi hjälper dig gärna att bli fast i vår sekt! :D

Hoppas allt går bra och grattis till all glädje du har framför dig!

/N'batha M'bwele

Denna förhatliga tradition då du lägger 1300:- på någon du knappt känner...

Vad är värst?

Denna fråga ställer sig Ulle i sin blogg.
Att bli inlåst med Christer Pettersson och två helrör låter halvkul...
Min Svåger klädde vi i kanindräkt och sköt paintball på honom.

Den roligaste sanna historia jag har hört är om Stefan som bodde granne med
mig när jag växte upp. Han var FN-soldat i många år.
En dag rymde han till Las Vegas och gifte sig. Hans pluton hämnades genom att
ha en försenad svensexa för honom när han kom tillbaka.
Själva Svensexan gick väldigt mycket ut på att stjälpa i honom bizarra mängder
med sprit och att gå ifrån krog till krog.
Men den verkliga hämnden märkte han när han vaknade extremt bakfull och
pissnödig i sin säng på logementet.

När han vacklade ur sängen såg han helt plötsligt att han hade fått hela sitt "paket"

inslaget i tejp. Som en väldigt lågt placerad turban eller en tejpblöja.
Kissnödig som tusan försökte han försiktigt att klippa sönder detta men det tog för
lång tid, och varje tejpbit han avlägsnade resulterade i en vaxning...
Till slut bet han ihop och slet i vild frenesi bort rubbet och sprang sedan med ett
lent men rosa underliv till toaletten och lättningen.
Sen går han och duschar.

På vägen tillbaka så träffar han sin bäste vän som säger:
"Jaha har du vaknat nu? Du skall veta att du hade tur som är vän med mig igår!
De andra ville göra en turban med silvertejp men jag övertalade dem att ta packtejp.
Jag menar...packtejpen ramlade väl bara av av sig själv när du ställde dig i duschen
och det blöttes upp va..?"


Vad är det värsta ni hört?

/Da fish

Helgen v.40 skulle sambo och 6-åringen tillbringa i Sthlm. Fisken och 3-åring skulle vara
hemma. Hemma och mysa.

"Oj vad jobbigt! Du får se till att vila upp dig i helgen!"

Citatet är ifrån min sambo...

Under veckorna som gått så har jag jobbat sent på kvällarna och det har även varit massor

med grejer som måste göras på kvällar och helger. Knappt en lugn minut på 14-dagar.

Därför tyckte hon att det passade bra att jag och lilleman stannade hem och vilade!

Snällt va?

När jag efter en lång dags arbete sitter framåt natten och gör den sista administrationen har
hon kommit in och sagt god natt och passat på att berätta vad som måste göras i hushållet.
Tyvärr så är jag inte ALLTID så uppmärksam när jag sitter och jobbar så en del svar går på
"samboautosvar":
Sambo: *suck* Vi skulle behöva klippa gräset en sista gång...
Fisk: Mmm...jag får ta det i helgen.
Sambo: Nu har jag inte hunnit att handla innan helgen...

Fisk: Va? Eh... Det är lugnt jag och lilleman fixar det i helgen.
Sambo: Din mamma ringde och ville låna lilla bilen på söndag.
Fisk: Mmmm....
Sambo: Vi borde väl olja in utemöblerna och ställa in dem?
Fisken: Ehh...? Jag får se om jag hinner i helgen?
Sambo: Du jag tar DIN bil till Sthlm. Din mamma skulle ju ha den lilla!
Fisk: Va? Skulle hon? Ok ta min då.
Sambo: Finns det soppa i din bil för i den lilla är det tomt?
Fisk: Ehhh...ja den är nytankad.
Sambo: Vi borde VERKLIGEN montera ned studsmattan.
Fisk: Hmm? Ja. Jag får kolla på det i helgen.
Sambo: Jag har packat nu, men ungarna har INGET rent att ha på måndag.
Fisk: Mmm...jag får slänga in lite tvätt i helgen.
Sambo: Jag tar med mig det sista lördagsgodiset så att stora killen har i bilen.
Fisk: Jaha.

...och så åkte de.


Men va fan? Var är godiset?
När de väl åkt så insåg jag att myshelgen som skulle gå till att vila ut på något
sätt hade fyllts med andra aktiviteter...
Bortsätt ifrån det vanliga aktiveteterna runt lilleman så skulle vi plötsligt också
städa, tvätta, köpa lördags godis, klippa gräs, olja utemöbler och handla mat.
Dessutom så stod vi med en bil som behövdes tankas och som vi på något sätt
skulle få över till min mor...

Men lite tur hade vi!
Plötsligt stod regnet som spön i backen och endast en tredjedel av gräsmattan
hann klippas. Istället så åkte vi och handlade. Sen gick vi in, tände massor av ljus,
hällde upp potatisskruvar och kollade på Madagaskar 2 och på Simpsons.

Med hjälp av vädergudarna spöade vi systemet!!!



En mysig helg är till ända.
Jag och 3-åringen är nöjda med en bra, lugn helg.
Nu skall jag laga lunch och sen väntar strykningen så att ungarna har något
att sätta på sig på måndag.

Ha en bra söndag vänner!

/Da fish

Utan tveka börjar helgen fint!

Fredagsöl.
Stockholmskontoret bjuder på fredagsöl. Jag tar 2cm mellanöl i ett glas och sveper.
Sen sitter vi och snackar skit i en timme drygt.
Kroppen SKRIKER efter en rejäl fylla, men att lämna bilen i Stockholm lockar inte.

Börjar utan tvekan bli dags att ta en riktig fylla. Sjukt länge sedan.

Ha en trevlig helg!

/Da fish

Vecka 40 ser lovande ut tänkte jag tills jag insåg att det är fredag och denna vecka är
redan en del av historien. Fan.

Så vad har jag gjort då?
Måndagen och tisdagen försvann. Mest jobb hemma och hämtningar och lämningar
av barn. Kvällarna gick till att umgås med avkommorna och att lägga ungar.
Onsdag blev ju lillen sjuk, så jag försökte nödtoftigt att göra de jobb jag kunde medans
jag servade med vatten och DVD byten. Sent på natten var jag klar med en presentation
som skulle hållas på torsdagen.
Torsdag var jag i Örebro och i Karlstad. Bra möten men väldigt mycket av arbetsdagen
försvann i resorna. På kvällen fick jag otippat besök och fick koka kaffe och sedan rullade
kvällen på.
...och nu är det fredag.

Helgen kommer det bli fest!

Lilleman och jag blir själva hemma då storebror och mor försvinner upp till den

kungliga huvudstaden.

Lilleman är perfekt att festa med! Vi gillar samma filmer och när vi festar så
föredrar vi båda ostbågar framför chips.

Dessutom så är han generös och låter mig få ölen då han föredrar vatten eller mjölk.

Hur blir er helg?

/Da fish 

Till N'bathas och Snitsarens förmodade euforiska lycka kan jag meddela att jag hittat
en lösning på problemet.

Stavningskontroll goes hardcore.

/Da fish

Aftonbladet har årets scoop! Jag fattar inte att alla bloggar rapporterar om detta?

Dödskallen som man tror är Hitlers har genomgått tester.
Vid dessa tester har det visat sig att skallen tillhör en kvinna?
Fattar ni hur stort detta är?

Hur skall nu de sura ultrafeministerna påstå att "alla krig är skapade av män"?


/Da fish