Det är ju egentligen så enkelt.
I Eskilstuna rasar en debatt i tidningen om hurvida julen firas i kristen anda, om det är
"blot" som vi firar sedan urtiders minne eller om det bara är kommersialism.
Julen.
För mig är inställningen klar. Det handlar inte om kristus eller asagudar. Det handlar
om kommersialism i sin finaste form där alla försöker att köpa barns kärlek genom
att köpa dyrare och dyrare gåvor.
Jag är inte ett dygg bättre själv!
Men idag så kom det ett sånt där kort och unikt ögonblick av klarsyn.
Sambon var på byn och handlade mer julklappar. Jag och killarna var hemma och vi
vägrade att sätta på oss kläder så vi lullade runt i morgonrock alla tre fram till lunch.
Jag fixade iordning lite vofflor och ropade på ungarna att det var dags att äta och de
kommer springande som en tornado.
När vi sätter oss ned så frågar 3-åringen "-finns det glass?"
Jag sa att jag trodde att vi hade lite kvar i ett bigpac i frysen och att han kunde få det
om han ville på vofflorna. Då sken han upp som en sol och sa "-jag ÄLSKAR dig!".
Japp!
Där hör ni!
Skit i julklapparna. Att få äta vofflor med glass...DET är äkta kärlek!
/Da fish
Underbara barn ! Rakt på sak och inget trixande, enkelt. Som det ska vara :)
Haha nu vet jag vad jag vill mumsa på nästa helg! Finns nästan inget bättre än glass på våfflor...mumma!
Oh yes, våfflor och glass är nog bättre än många, många julklappar!
Ja, det är väl dom två sakerna som framkallar barns kärlek? Socker o leksaker?
Mmm...nam.
Japp, du har rätt Fisken. Så är det.
Jag fick en nästan liknande kommentar i helgen då killarna förklarade att jag var världens bästa mamma någonsin alltid och på hela jorden! Varför? Jo för dom fick plättar med sylt OCH grädde till frukost.
Vilken solskenshistoria!
