Dumbas

Ibland kan jag förlora tid och rum när jag arbetar. Jag grottar in mig i en uppgift
och glömmer det som sker runt mig.

Idag var en sån dag.
Ni vet vad jag pratar om? När man helt plötsligt får den där vaga känslan att man
glömt att göra något...
Jag satt i telekonferens i ett par timmar och sedan bearbetade jag det som vi
kommit fram till och när jag skickade iväg utkastet för att få kritik så fick jag just
den känslan! Inte den vanliga utan mer den där lite mer allvarliga av typen:
Shit! Var det min tur att hämta ungarna? Vad fan är klockan?

Snabbt kunde jag till min stora lättnad konstatera att ungarna har semester och
är i Stockholm så de står inte med tårfyllda ögon på dagis och väntar förgäves på
sin pappa... LUNCH! Jag har inte ätit lunch!!!
Glad som en lärka över att jag kom på det så gick jag till köket och tänkte sätta
igång att laga något gott, men insåg att jag fick prioritera om och tömma vår
diskmaskin istället.
Precis när jag har tömt maskinen slår det mig som en uppercut i solarplexus.
Poolen...
FAAAAAAAAAAAAN!!!
Jag rusar mot källartrappen och innan jag hunnit dit har jag:
1. Hittat på en hyfsat rimlig ursäkt för översvämningen till min sambo.
2. Konstaterat att jag måste sätta på en längre slang på länspumpen OM vattnet
    har hunnit att rinna ned i gillestugan.
3. Gjort en snabb skiss på en noaks ark i miniatyr i huvudet.
Jag kastar mig nedför källartrappen och tar 3 trappsteg åt gången och lyckas precis
behålla balansen när jag rasar in i poolrummet och...



Falskt alarm.
Sedan min förra poolrapport för 5 timmar sedan så har vattnet stigit cirka

15-20 cm.

*suck*

/Da fish.